Vi behöver stärka entreprenörsandan hos våra lärosäten


Kompetensförsörjningen har länge varit en av näringslivets allra hetaste potatisar. Det är, för att vara tydlig, svårt att hitta folk med rätt kvalifikationer. Men det behöver inte vara så. Frågan är bara om våra lärosäten är tillräckligt insatta i vilka behov som studenternas framtida arbetsgivare har? Nu behöver vi starkare samverkan mellan näringslivet och akademin för att säkra framtidens kompetens, konkurrens- och innovationskraft.
Jag har arbetat som ingenjör och konsult i över 30 år, och har varit inne i fler verksamheter än vad minnet räcker till att räkna. Jag har förändrat och förbättrat. Stött på oväntade utmaningar och hinder. Jobbat med tighta deadlines och strama budgetar. Tagit fel beslut och fått börja om på nytt. Men oavsett vad så har jag alltid kommit ut på andra sidan med helt nya kunskaper som jag bär med mig än idag. Tänk om det gick att få en del av det redan under studietiden?
Sedan många år tillbaka samarbetar vi på Engaleda med Thomas Mejtoft, universitetslektor i Medieteknik på Umeå universitet. Tillsammans har vi utformat universitetets egen version av Shark Tank, vi kallar det för Örnnästet. Den ingår i kursen Affärsmässig Tjänstedesign och Teknikutveckling och låter studenter ta fram en affärsidé och pitcha in den framför representanter från det lokala näringslivet. Thomas, som håller i flera kurser som involverar näringslivet, beskriver sina samarbeten så här:
“Det är designad friktion. När mina studenter jobbar med företag vill jag att det ska uppstå skav. De behöver snabbt lära sig att samarbeta, ta potentiellt jobbiga diskussioner och inte minst – göra fel. Men det är i allt det där som utvecklingen sker.”
Så vad väntar vi på? Lämna över läroplaner och kursinnehåll till företagen! Nej, så långt ska vi inte gå. Akademin har en otroligt viktig roll. Innan du lär dig agil projektledning behöver du förstå den traditionella. Och som programmerare blir det enklare att lära sig ett nytt utvecklingsspråk när du väl bemästrat det första. Men vad näringslivet kan erbjuda är skarpa och multidisciplinära projekt med riktiga tider, budgetar och beställare. När jag pratar med Örnnästets senaste vinnare, Rebecka Kjellström, säger hon så här:
“Att jobba tillsammans med företag har varit väldigt lärorikt då vi har fått omsätta våra kunskaper i praktiken. Samtidigt som vi faktiskt har något att ge tillbaka, med nya idéer och perspektiv som kan bidra till deras utveckling. Jag gillar balansen som vi har mellan teori och praktik.”
Det finns såklart många andra goda exempel på gynnsamma samarbeten mellan akademi och näringsliv. I Linköping samarbetar universitetet med SAAB, ortens ledande industri. I textilstaden Borås samarbetar högskolan med – du gissade rätt – textilindustrin. De jobbar tätt ihop för att ge studenterna så bra förutsättningar som möjligt inför sitt framtida yrkesliv – oavsett om de vill stanna kvar inom akademin eller inte. Det handlar inte om att ge ett företag eller ett branschmonopol på innehållet, utan att skapa en grundläggande utbildning som sedan spetsas till med marknadens nuvarande och framtida kompetensbehov. Att som inflyttad student tidigt komma i kontakt med det lokala näringslivet ökar också chansen att denne stannar kvar i staden. Mindre orter blir till större orter. Lärosätets anseende ökar, och näringslivet stärks. Det borde ligga i allas intresse – studenten, akademi, näringsliv, och kommun och stat.
Det är dags att näringslivet sätter sig ner med akademin för att kunna erbjuda studenterna det bästa av bägge världar. För det är studenterna som i slutändan bär på framtidens entreprenörsanda.
Joachim Jillehed, Vd på Engaleda
Thomas Mejtoft, universitetslektor Umeå universitet
Rebecka Kjellström, student Umeå universitet