Kretskort och vardagsvariation – en pratstund med Erik Gustafsson


Att det gått åtta år från första samtal till första arbetsdag kan kännas mycket, men för Erik Gustafsson var processen helt rätt. Vi är tacksamma att ha honom på plats, och har glädjen att tillsammans få djupdyka i såväl vägen hit som yrkesrollen.
Hej Erik, och välkommen till Engaleda! Om vi förstår det rätt så har du precis hunnit landa?
– Ja, jag började igår, så hela tjugofyra timmar har jag hunnit med! Det känns redan kul, har varit inne på kontoret och surrat med min chef och det är ju mycket energi där. Och det är den energin som fick mig att hoppa på det här tåget, så det känns bra!
Vad arbetar du med för något egentligen?
– Jag är i grund och botten elektronikingenjör, det är en roll och en kunskap jag fallit tillbaka på hela tiden oavsett företag eller projekt. Jag tycker det är roligt att ha en bra bredd, att det dagliga arbetet sker på bred front, och sedan när det uppstår ett problem så lämnar jag bredden och djupdyka i just det problemet. Det passar mig perfekt.
Kul! Vad kan det handla om för uppgifter mer specifikt?
– Det kan vara allt från att bygga prototyper till att arbeta i CAD med kretskort. Simulera och dimensionera, testa och se till att regulatoriska krav uppfylls. De senaste åren har jag arbetat mycket med att anpassa befintliga konstruktioner, bygga om och finjustera dem, men ibland även tagit fram något helt nytt från grunden.
Vad är det absolut roligaste för dig?
– När en lysdiod tänds! Det är höjden av lycka för en som håller på med elektronik när någonting testas och fungerar, den lilla lysdioden blir ett kvitto på att vi gjort rätt i en komplex konstruktion. I ett större perspektiv älskar jag att kunna tillämpa min yrkeskunskap för att skapa mervärde för samhället, det kan handla om något så vardagligt men ändå komplext som styrning till snöplogar, som jag jobbade med för några år sedan. Att få effektivisera och förbättra människors vardag helt enkelt.
Både fint och upplysande! Hur slingrade sig vägen som förde dig hit?
– Jag tänkte faktiskt på det inför den här intervjun. “Hur snöade jag in på elektronik egentligen?” Allt började med en några år äldre kompis på gymnasiet, som var grym på elektronik och hjälpte mig inför ett prov. Det ledde till att jag spikade det där provet, och då fick jag för mig att jag är bra på det här! Jag trivs utmärkt med det här jobbet, så det var verkligen stolpe in.
Hur kom Engaleda in i bilden?
– Den första kontakten var faktiskt hela åtta år sedan, då jag jobbade på ett företag uppe i Luleå och hade en första trevande intervju. Just då blev det ingenting, men vi enades om att behålla kontakten, och nu blev det fullträff med matchningen.
Rätt tajming är onekligen allt. Vad gjorde att det kändes rätt nu?
– Jag har varit konsult i nästan fem år nu, och innan dess var jag inhouse på några olika företag. Nu har jag börjat få ner rötterna här i Umeå, och det kändes både rätt och tryggt med kombinationen av en enda arbetsgivare och möjligheter till många olika uppdrag.
Vad hoppas du på att framtiden bär på för dig, förutom tända lysdioder?
– Den stora tjusningen för mig är variationen, att ingen dag är den andra lik. Att ena dagen ligga under en plogbil och banka, nästa dag provköra den inför en demo, och sedan gå från det väldigt praktiska till att hålla igång en kundrelation över en middag. Utöver det så känns drivet på Engaleda väldigt inspirerande, och med det kontaktnät som finns här så hoppas jag på många roliga uppdrag framöver.
Vi håller samtliga tummar! En sista fråga: Vad gör du utanför arbetstiden?
– Lite av varje! Förut brann jag mycket för vattensport, från jolle när jag var liten till segling i studentförening och seglingsklubb, men sedan flytten ner till Umeå blir det mest mountainbikecykling. Det är så fruktansvärt kul med mixen av människor, i måndags var jag ute och ledde en grupp på 22 personer, med allt från snabba trikåer och riktigt ambitiösa cyklar till en pensionär med pakethållare och sidoväska på sin gamla mountainbike. Det är härligt att man kan samlas kring ett gemensamt intresse och samtidigt ha en sådan bredd!
Kommer vi att få uppleva mountainbike på Engaledas träffar nu?
– Jag håller på att sälja in idén, men det är kanske en bit bort!